Kännetecken
Lantrasgeten bär återkommande anlag för i stort alla ursprungliga färger och blandningar däremellan olika tecken på huvudet, ben och rygg. Pälsen med långa täckhår är allt från kort till lång med många varianter där emellan.
Ullen är mycket fin men med stora variationer när det gäller mängd kullighet och horntyper, korta, långa, breda, starkt utsvängda, raka. Denna stora variation är orsak till de lätt uppkommande lokala varianter då en period av isolering och inavel snabbt leder till en grupp väldigt likartade individer.
Lantrasgetens ursprung
De svenska lantrasgetterna anses ha samma ursprung som de norska (Island via Asien). Under 90-talet användes bockar av norsk härkomst flitigt till avel, genom import av sperma. Norsk och Svensk getstamm har genom alla tider varit sammanblandade, i bägge länderna har lokala små stammar lätt bildas pga. inavel och stora avstånd.
Den svenska lantrasgeten har speciellt utmärkt sig som en högavkastande mjölkras. Medelavkastning i besättningen har under perioder av mjölkkontroll legat kring 700 kg mjölk per get, men med stora variationer. Det finns enskilda getter som kan mjölka kring 2000 kg/år. Eftersom antalet härstamningsregistrerade getter av svensk lantras endast uppgår till ca 1.500 djur, är rasen listad som utrotningshotad.
Likheten med den mycket gamla och välbevarade Isländska lantrasgeten, visar på den Norska och Svenska getens tydliga härkomst och identitet. Vi vet också att geten kommit till Island för över tusen år sedan och är sedan dess i stort sett oförändrat. Med andra ord vet vi också hur vår ras sett ut i flera tusen år.
Bevarande av Svensk lantrasget
Kännetecken och de mest värdefulla när det gäller lantrasgetens bruksvärde är just den fantastiska mängden av genetiska varianter som lantrasgeten bär på. De är också orsaken till att den är så värdefull att bevara för framtiden. Lantrasgeten bär på kombinationsmöjligheter som ger henne möjlighet att anpassa sig till en framtid som vi inte vet hur den ser ut. Långt fram i tiden kan hennes mjölk och kött åter göra att hon blir människans viktigaste boskap. Det är därför av största vikt att lantrasgeten får behålla sin variationsrikedom.
Källa Jordbruksverket, plan för avel med getter av svensk lantras