Getens foder

Våra getter är mjölkproducerande och de ska även ge avkomma. Detta ställer höga krav på välanpassat foder av god kvalitet. Getterna behöver även tillgång till salt, mineraler och vatten av god hygienisk kvalitet.

Kraftfoder till getter

För att förstå getens mag-tarmfysiologi ska man tänka på ”att det är de mikroorganismer som lever i geten matsmältning mekanism som man matar”. Getens proteinkälla till löpmagen ska huvudsakligen vara de mikroorganismer våmmen producerar vid nedbrytning av proteiner och kolhydrater och inte proteiner och kolhydrater i själva fodret.

Med tanke på getens mag-tarmfysiologi har vi här på gården tre givar om dagen. Varje giv är anpassa efter tid på dygnet. Vi har även möjlighet att specialanpassa fodret för vissa individer som t.e.x är dräktiga, stressade, sjuka eller som växer dåligt. Vi ger aldrig korn direkt på morgonen och varje giv får inte bli mer än ca 2 hg/get. Vi har satt ihop en gårdsegen müsliblandning av kraftfoder som har olika sammansättning på dygnet. Våra bockar får dessutom en egen blandning.

Ett viktig tips är att förvara fodret torrt och mörkt, men framförallt så att ingen get kan komma åt kraftfodret och föräta sig, det kan orsaka tarmsjuka. Man ska även tänka på att inte låta t.e.x katter, då speciellt ungkatter använda getternas foderförråd som toalett. De kan sprida parasiten Toxoplasma gondii vilket kan orsaka att dräktiga getter kastar. Vill man ha katt ska man försöka skaffa vuxna katter då de har hunnit utveckla immunitet mot parasiten. Vi har inga katter på gården. Du kan läsa mer om detta på Livsmedelsverket, kastning/aborter hos får och getter.

När vi fodra våra getter med kraftfoder använder vi livsmedelsgodkänd baljor som är godkända för djurutfodring. Efter varje fodring diskas och torkas baljorna så att de inte samlar bakterier. Ett tips är att lägga ut baljorna i solen för torkning det hjälper till att hämma bakterier. Dessa baljor är också säkra då de inte har några metalldetaljer. Getterna vill gärna leka med baljorna och slänga runt med dem när de tycker att maten tagit slut för snabbt.

Bete till getter

Getter är främst buskätare och när de själva få välja äter de från huvudhöjd och uppåt. Man behöver se till att man tillgodoser deras protein-, energi och fiberbehov samt mineraler och vitaminer. Om geten själv får välja så blir det en rik blandning av knoppar, frukt, bark, löv, örter, blommor, och andra väster. Denna variation ger ett högre näringsvärde än om de bara skulle beta på en gräsvall. Detta måste man tänka på när man väljer betesmark. På vår gård går getterna på gammalt ”skogsbete” vilket betyder att de just får den variation av bete som de behöver.

Grovfoder till getter

I stallet har våra getter alltid fri tillgång till grovfoder. Det grovfoder vi ger getterna är hugget på våra egna skogsvallar. Vallarna har verken fått handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Höet som slås där packas till småbalar som sedan får ligga på höskullen. Vi har helt enkelt valt att inte ge våra getter ensilage eller hösilage med tanke på risken för smörsyrajäsning eller förhöjd halt av listeriabakterier som kan ske vid höga pH-värde i ensilaget.

Grovfodret få de i en hö-automat vilket är väldigt praktiks då det blir väldigt lite spill. Getterna vill inte äta foder som hamnat på marken. Hö-automaten ska en.l jordbruksverket erbjuda minst 35 cm/individ.

Vi har märk att getterna lämnar ca 10-20% av grovfodret i hö-automaten. Det ratade höet får vi tömma ur och använda som strö och sedan fylla på med nytt. Vi räknar med att en vuxen get ska ha ca 1-1,3 kg grovfoder per dygn under vinterperioden och sedan ska man också komma ihåg att de ratar en del så man för ev. ger lite till.

Vi komplettera även grovfodret med en varierad blandning av sly så att de får tillgodose sitt behöva av fiber, mineraler och gnagande.

Extra tillskott till getter

För att tillgodose getternas mineral- och saltbehov ger vi dem extra tillskott. Salt ger vi i form av saltsten, gärna den som heter ”viltsten” den innehåller förutom salt även mineraler och har en hög kopparhalt vilket är viktigt för getter. Brist på mineral foder, framförallt koppar, kobolt och selen sänker styrkan i immunförsvaret och kan orsak allmän dålig hälsa i getbesättningen. Mineraler kan man ges i form av en mineralbalja, men vi ger det som ett granulat som de har fri tillgång till. I detta granulat blandar vi även i en buffert för våmmen som sänker pH-värdet, detta kan vara extra viktigt om given innehåller energirikt foder eller tidigt skördat hö med hög energihalt och lågt fiberinnehåll. I getternas stall har vi satt tillskotten i anslutning till vattenstationen.

Dräktiga getter behöver extra tillskott av selen och E-vitamin under de sista 2 månaderna av sin dräktighet. Selen främjar fostrets muskeltillväxt och tros kunna förhindra kvarhållande av efterbörden när killingarna är födda. Även de födda killingarna kan må gott av tillgång till tillskott.

Vatten till geten

En fullvuxen get kan dricka ca 2 liter vatten om dagen. Är hon dessutom i laktation kan hon dricka än mer. Tycker geten att vattnet är osmakligt dricker hon mindre och det kan påverka produktionen.

Vi är noggranna med att erbjuda getterna vatten av god hygienisk kvalitet. Det är viktigt att hålla vattenspannarna och vattenkoppar rena, så vi diskar dem ofta. Ett tips är att sätta upp spannarna så att getterna inte kan bajsa ner i dem. Har man mjölkande getter kan man även vara tvungen att göra vattenprov för att kolla att vattnet håller rätt kvalitet i relation till användningsområden. Du kan läsa mer om vattenkvalitet och krav på vatten i Dricksvattenföreskriften hos livsmedelsverket, SLVF 2001:30

Vi håller alltid koll på hur mycket getterna dricker, det är en indikator på vatten kvaliteten. Det är viktigt att se till att bockarna dricker ordentlig för att minska risken för urinsten. Vid behöv kan man smaksätta vattnet med små mängder vinäger, citron eller juice. Det kan ökas deras intresse för vattnet. De gillar även att få ljummet vatten på vintern vilket blir skonsammare för våmmen. En annan ska att tänka på är att ha flera vattenstationer så att flera getter kan dricka samtidigt, de gilla att dricka tillsammans.

Tips om getens foder:

• Kraftfoder given ska inte var för stor, max 2 hg/get/giv. Ge hellre flera gånger under dagen.
• Starta aldrig dagen med kraftfoder det kan sänka pH i vommen. Detta kan orsaka sämre eller t.o.m nästan upphörd fodernedbrytning.
• Bockar och kastrater ska inte äta korn det kan orsaka urinsten. För att motverka urinsten ska man se till att balansen mellan kalcium och fosfor är 2:1. Även osmakligt vatten kan orsaka urinsten. (smaksätt vattnet)
• Smaksätt vatten, tycker man att getterna dricker lite kan man smaksätta vattnet med små mängder vinäger, citron eller juice. De gillar även att få ljummet vatten på vintern vilket blir skonsammare för vommen.
• Getter har ett stort behov av fiber, mineraler och salter. det kan de bla få genom sly och tillskott.
• Ge extra selen till killingar och dräktiga getter då svenska marker är fattiga på selen.

Getens rangordning, läs mer om det här

Getternas friskvård

Sår – get

Vi har goda erfarenheter av att vara snabba med att sköta om sår och har på så vis sluppit infektioner och behöv av att påkalla veterinär.

Det händer då och då att getterna får sår och det är oftast i samband med id-märkning i öronen eller vid stångskador. Vi har goda erfarenheter av att vara snabba med att sköta om sår och har på så vis minska riken för infektioner och behöv av att påkalla veterinären. Vad vi gör är att tvätta såret med en kutanlösning 3 gånger om dagen och sedan applicera någon form av bakterie hämnade/dödande kräm tills såret har läkt och geten är smärtfri. I vissa fall är geten även så stressad av sin skada att man få kolla temperaturen och hennes förmåga att äta och socialisera med de andra getterna. Märker man att geten inte vill äta utan står och ”lossas äter” kan man ge sondmatning som gynnar pH-värde i våmmen då brukar de piggna till och komma igång att äta igen.

Klövar – get

Preventiv trimning förebygger många sjukdomar och besvär.

En övervuxen klöv kan orsak smärta hos geten och det kan i sin tur påverka mjölkproduktionen. Smärta i klövarna kan till och med påverka betäckningsförmågan hos bocken.

Vi jobbar preventivt med klövvård och har en rutin att kolla igenom alla klövar med ca 6-8 veckors mellanrum. Man kan tydlig se att växthastigheten är olika på varje individ. Även vilket underlag getterna har gått på påverka växthastigheten. Går de på bete där det finns gott om stenar att klättra på slits klövar mer naturligt.

Tips på hur du kan trimmar getens klövar

• Se till att geten är fixerad, antigen i en låsbar grind eller om en annan person håller fast geten.
• Sätt dig på knä och lyft getens en ben och låt det vila på ditt ben.
• Skrapa bort fastsittande dynga.
• Klipp bort klövhorn som vuxit och vikt sig in över sulan och i klövspalten.
• Sticker klövballarna ut mycket kan du behöva ansa av dem en aningen också.
• Försök att få till en linje som ligger parallellt med kronranden på klöven.
• OBS överarbeta inte trimningen vid ett tillfälle, det kan leda till att klöven börjar blöda och orsak infektioner. Utan gör så gott du kan vid ett tillfälle. Låt sedan geten få gå på klövarna ett par veckor, detta hjälper klöven att rättar till sig. Sedan kan man verka igen för att fortsätta korrigera. Kan man inte få till en perfekt linje ska man inte oroa sig för detta. Alla getter har inte perfekta klövar precis som vi människor inte har perfekta fötter.

Getters välmående

Dagligen bör man kolla av sina getter och ägna en stund till att betrakta dem. Är allt som det brukar, är alla getter där, intrigerar alla getter i flocken och beter de sig normalt.

Bilderna nedan illustrerar kännetecken på friska och välmående getter;

Getternas rangordning

Getter är ett flockdjur och revihävande. Det finns alltid en ledar i flocken och ofta är det en äldre mer erfaren get. Tyvärr kan det gå ganska vilt till när flocken rangordnar sig och av den anledning har vi valt att avhorna våra getter. Detta är helt enkelt en säkerhetsåtgärd både för getterna själva och för oss som ska ta hand om dem. Getterna kan fastna i nät och stängsel med hornen och de kan även orsaka perforerade skador på varandra eller sin getbonde, detta kan bli en stressfaktor i stallet. Det har visat sig att de getbesättningar som avhornas ger mer mjölk då getterna är mindre stressade. Vid avhorning kallas länsveterinären in, ingreppet görs under bedövning när killingarna är ca 3 veckor gammal.

Alla våra getter får namn och geten som leder flocken just nu heter Big Mama. Hon är en bestämd madam och har följe av b.la, Kimanga, Getrud, 7:en of 9:en, Anna-Stina och resten av gänget.