Foder till getter

Att utveckla en foderstat

Våra getter är mjölkproducerande och de ska även ge avkomma. Detta ställer höga krav på en välanpassad foderstat och tillgång till salt och mineral samt vatten av god hygienisk kvalitet.

Bete till getterna

Getter är främst buskätare och när de själva få välja äter de från huvudhöjd och uppåt. Man behöver se till att man tillgodoser deras protein-, energi och fiberbehov samt mineraler och vitaminer. Om geten själv får välja så blir det en rik blandning av knoppar, frukt, bark, löv, örter, blommor, och andra väster. Denna variation ger ett högre näringsvärde än om de bara skulle beta på en gräsvall. Detta måste man tänka på när man väljer betesmark till getter. På vår gård går getterna på gammal ”skogsbete” vilket betyder att de just får den variation av bete som de behöver.

Getterna går på skogsbete. Enligt lag ska getterna få minst 2-4 månaders sammanhängande period på bete.

Kraftfoder till getterna

För att förstå getens mag-tarmfysiologi ska man tänka på ”att det är de mikroorganismer som lever i geten matsmältning mekanism som man matar”. Getens proteinkälla till löpmagen ska huvudsakligen vara de mikroorganismer våmmen producerar vid nedbrytning av proteiner och kolhydrater och inte proteiner och kolhydrater i själva fodret.

Med tanke på getens mag-tarmfysiologi har vi här på gården tre givar om dagen. Varje giv är anpassa efter tid på dygnet. Vi har även möjlighet att specialanpassa fodret för vissa individer som t.e.x är dräktiga, stressade, sjuka eller som växer dåligt. Vi ger aldrig korn direkt på morgonen och varje giv får inte bli mer än ca 2 hg/get. Vi har satt ihop en gårdsegen müsliblandning av kraftfoder som har olika sammansättning på dygnet. Våra bockar får dessutom en egen blandning.

Ett viktig tips är att förvara fodret torrt och mörkt, men framförallt så att ingen get kan komma åt kraftfodret och föräta sig, det kan orsaka tarmsjuka. Man ska även tänka på att inte låta t.e.x katter, då speciellt ungkatter använda getternas foderförråd som toalett. De kan sprida parasiten Toxoplasma gondii vilket kan orsaka att dräktiga getter kastar. Vill man ha katt ska man försöka skaffa vuxna katter då de har hunnit utveckla immunitet mot parasiten. Vi har inga katter på gården. Du kan läsa mer om detta på Livsmedelsverket, kastning/aborter hos får och getter.

Vi använder fodertunnor som går att låsa.

När vi fodra våra getter med kraftfoder använder vi livsmedelsgodkänd baljor som är godkända för djurutfodring. Efter varje fodring diskas och torkas baljorna så att de inte samlar bakterier. Ett tips är att lägga ut baljorna i solen för torkning det hjälper till att hämma bakterier. Dessa baljor är också säkra då de inte har några metalldetaljer. Getterna vill gärna leka med baljorna och slänga runt med dem när de tycker att maten tagit slut för snabbt.

Vi diskar foderbaljorna efter var utfodring.
Ett tips är att låta baljorna torka i solen, det hämmar bakterier.
Våra baljor är livsmedelgodkända och det finns inga metalldetaljer på baljorna som getterna kan göra sig illa på. Getterna vill gärna leka med baljorna när de tycker att maten tagit slut för snabbt.

Grovfoder till getter

I stallet har våra getter alltid fri tillgång till grovfoder. Det grovfoder vi ger getterna är hugget på våra egna skogsvallar. Vallarna har verken fått handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Höet som slås där packas till småbalar som sedan får ligga på höskullen. Vi har helt enkelt valt att inte ge våra getter ensilage eller hösilage med tanke på risken för smörsyrajäsning eller förhöjd halt av listeriabakterier som kan ske vid höga pH-värde i ensilaget.

Vårt hö pressas enl gamla traditioner till småbalar.

Grovfodret få de i en hö-automat vilket är väldigt praktiks då det blir väldigt lite spill. Getterna vill inte äta foder som hamnat på marken. Hö-automaten ska en.l jordbruksverket erbjuda minst 35 cm/individ.

Getterna får sitt grovfoder i en hö-automat.

Vi har märk att getterna lämnar ca 10-20% av grovfodret i hö-automaten. Det ratade höet får vi tömma ur och använda som strö och sedan fylla på med nytt. Vi räknar med att en vuxen get ska ha ca 1-1,3 kg grovfoder per dygn under vinterperioden och sedan ska man också komma ihåg att de ratar en del så man för ev. ger lite till.

En liten film om hö.

Vi komplettera även grovfodret med en varierad blandning av sly så att de får tillgodose sitt behöva av fiber, mineraler och gnagande.

Man kan använda hö-automaten som sly-hållare också.

Extra tillskott till getterna

För att tillgodose getternas mineral- och saltbehov ger vi dem extra tillskott. Salt ger vi i form av saltsten, gärna den som heter ”viltsten” den innehåller förutom salt även mineraler och har en hög kopparhalt vilket är viktigt för getter. Brist på mineral foder, framförallt koppar, kobolt och selen sänker styrkan i immunförsvaret och kan orsak allmän dålig hälsa i getbesättningen. Mineraler kan man ges i form av en mineralbalja, men vi ger det som ett granulat som de har fri tillgång till. I detta granulat blandar vi även i en buffert för våmmen som sänker pH-värdet, detta kan vara extra viktigt om given innehåller energirikt foder eller tidigt skördat hö med hög energihalt och lågt fiberinnehåll. I getternas stall har vi satt tillskotten i anslutning till vattenstationen.

Tillskotts stationen finns i när anslutning till vatten.

Dräktiga getter behöver extra tillskott av selen och E-vitamin under de sista 2 månaderna av sin dräktighet. Selen främjar fostrets muskeltillväxt och tros kunna förhindra kvarhållande av efterbörden när killingarna är födda. Även de födda killingarna kan må gott av tillgång till tillskott.

Getternas vatten

En fullvuxen get kan dricka ca 2 liter vatten om dagen. Är hon dessutom i laktation kan hon dricka än mer. Tycker geten att vattnet är osmakligt dricker hon mindre och det kan påverka produktionen.

Vattenspannarna är upphängda så att getterna inte kan bajsa ner i dem.

Vi är noggranna med att erbjuda getterna vatten av god hygienisk kvalitet. Det är viktigt att hålla vattenspannarna och vattenkoppar rena, så vi diskar dem ofta. Ett tips är att sätta upp spannarna så att getterna inte kan bajsa ner i dem. Har man mjölkande getter kan man även vara tvungen att göra vattenprov för att kolla att vattnet håller rätt kvalitet i relation till användningsområden. Du kan läsa mer om vattenkvalitet och krav på vatten i Dricksvattenföreskriften hos livsmedelsverket, SLVF 2001:30

Vi diskar vattenspannar ofta.

Vi håller alltid koll på hur mycket getterna dricker, det är en indikator på vatten kvaliteten. Det är viktigt att se till att bockarna dricker ordentlig för att minska risken för urinsten. Vid behöv kan man smaksätta vattnet med små mängder vinäger, citron eller juice. Det kan ökas deras intresse för vattnet. De gillar även att få ljummet vatten på vintern vilket blir skonsammare för våmmen. En annan ska att tänka på är att ha flera vattenstationer så att flera getter kan dricka, de gilla att dricka samtidigt.

Tips om getternas foder:

  • Kraftfoder given ska inte var för stor, max 2 hg/get/giv. Ge hellre flera gånger under dagen.
  • Starta aldrig dagen med kraftfoder det kan sänka pH i vommen. Detta kan orsaka sämre eller t.o.m nästan upphörd fodernedbrytning.
  • Bockar och kastrater ska inte äta korn det kan orsaka urinsten. För att motverka urinsten ska man se till att balansen mellan kalcium och fosfor är 2:1. Även osmakligt vatten kan orsaka urinsten. (smaksätt vattnet)
  • Smaksätt vatten, tycker man att getterna dricker lite kan man smaksätta vattnet med små mängder vinäger, citron eller juice. De gillar även att få ljummet vatten på vintern vilket blir skonsammare för vommen.
  • Getter har ett stort behov av fiber, mineraler och salter. det kan de bla få genom sly och tillskott.
  • Ge extra selen till killingar och dräktiga getter då svenska marker är fattiga på selen.